Målgången var nu ett par dagar sen och jag har återvänt till Invercargill och lever än så länge i förnekelse och vägrar inse att det är slut. Än så länge är det några bekanta ansikten kvar (jag råkade t.ex hitta en ölfestival i stan här som John och jag kikade in på) men nu börjar leden tunnas ut.
Inspirationen är inte riktigt på topp för att ta tag i något utan man tar det mest lugnt, stirrar in i sin medaljongtapet och vilar upp sig lite grand.
Det mest troliga är att jag sticker ner till Stewart Island (NZ:s tredje största ö, söder om Sydön) för att spana efter kiwifåglar, sydsken och få en dos lera till.
Sedan återvända till Te Anau för att ta en tur ut till nån fjord i Fiordland och kanske ev nån kortare vandring. Längre vandringar känner jag inget jättestort behov av att göra just nu men det kanske återkommer vartefter. Sen ska jag ju ta mig tillbaka till Auckland också vilket lär ta några dagar (och några till om man försöker få med några stopp på vägen) och totalt har jag tre veckor kvar innan flyget går hem.
Lite får man ju i alla fall unna sig efter en sådan här strapats så första handlandet efter målgång kostade jag på mig både deo och en osthyvel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar