onsdag 5 april 2017

Appendix C: Mat och sånt

Jag tänkte skriva några rader om mat på leden. Att få ihop någon form av vettig matsedel som innehåller vettiga näringsämnen, tillräckligt med energi och inte väger så mycket är inte helt enkelt. Allra helst när man inte har ett eget kök med råvaror att utgå från och man ska klara av sin matlagning i en liten kastrull.
För egen del tänkte jag från början att man kunde livnära sig på tortillas med jordnötssmör till frukost och lunch, någon form av snacks och sen laga middag på kvällen. Den idén höll väl en vecka ungefär sedan var jag lite lätt trött på såväl tortillas som jordnötssmör. Lite lätt...
Men då träffade jag på Alex som vandrat långled innan och fick lite nya idéer och med endast mindre variationer har jag kört på samma koncept hela tiden sedan dess.

En dagsranson, från vänster till höger

Frukost består av små portionsförpackningar (smaksatt) havregrynsgröt som kommer förpackade i små påsar. I påsarna fyller jag på lite kallvatten, vevar runt lite och så är det serverat. Inte varmt, inte fint upplagt men det mättar rätt bra med fyra portioner. Och det är smidigt, ingen disk och påsarna är det bara att stoppa ner i skräppåsen.
Väl på väg så är fickorna på höftbältet på ryggsäcken fullproppade med bars av olika slag. Här i Kiwiland har de en grej som heter OSM - One Square Meal, där tanken är att två bars ska utgöra ett mål/en tredjedel av dagsbehovet av en hoper bra grejer så som vitaminer, fibrer, protein osv. Och en hygglig mängd energi. Och till på köpet smakar de helt OK.
Till det kommer ett par andra bars med nötter och grejer för att få i sig energi, lite protein och sånt.
Fördelen med bars är att man kan äta dem i steget, så man kan i princip fortsätta gå hela dagen om man inte har någon annan anledning att stanna. Vilket kan vara både bra och dåligt.

När dagens mål är nått och man börjar få lite ordning i tältet/stugan är det gött att få i sig lite ny energi innan man tar sig för middag och liknande. Då har det oftast varit krossade Doritos (majschips) i en ziploc-påse som äts direkt med sked.

Middag har varit lite olika, på de längre etapperna där man räknade med uppåt en vecka utan att passera civilisation så körde jag med frystorkade måltider för att säkert få någon form av näringsbalans. För kortare etapper var det oftast spaghetti/pulvermos/nudlar med något till. Det kunde vara portionsförpackningar med smaksatt tonfisk eller små konservburkar med kyckling. "Lyxigt" blir det om man rör ner en varma koppen i lite pastavatten för att få mer smak.

Dock så tror jag att jag är minoritet med den är kosthållningen (som torde kunna få även de sturskaste dietist att få dåndimpen, sockerintaget är nog en bit över rekomendationerna), de flesta kör nog lite mer konventionellt med åtminstone riktig lunchpaus. Då verkar det oftast vara någon form av wraps på menyn. Vilket också får till följd att boende i mindre orter kan ha väldigt svårt att få tag på tortillas när det är många vandrare i faggorna :) Nudlar är en vanlig middag, en del äter dem t.o.m kalla eftersom de inte har med sig ett kök. Ska tydligen funka att bara låta dem mjukna i vatten i en sisådär tio minuter. Låter väl smaskens?
Nackdelen med just nudlar är att de (åtminstone de billigare varianterna) innehåller palmolja vilket är typiskt okäckt så de är ett avslutat kapitel för min del.
Det är nog i alla fall tur att man är rätt härdig vad gäller att äta likadan mat under lång tid...

Och vad gäller energiinnehåll så får man väl vara både nöjd och missnöjd, jag har bevisligen fått i mig mindre än jag förbrukat. Fördelen med det är att jag gått ner ca 10 kg som jag kunde avvara. Får se om det håller sig där, då kanske skräddaren får ta in kostymen till valborg... :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar